Att lära sig att våld kan ta sig olika uttryck och kan ske exempelvis på internet, i materiell,-sexuell och psykisk form, kan öka chanserna till att ungdomar och unga vuxna i högre utsträckning definierar en handling som våldsam och därmed signalerar om de upplever våld och otrygghet.
Utan bildstöd
Övningen går att genomföra i större grupper beroende på hur mycket stöd deltagarna behöver. Deltagaren skriver tillsammans med dig som samtalsledare vad hen associerar med våld, otrygghet och våld i nära relation.
Med bildstöd
För ökad delaktighet kan bildstöd användas. Ta fram de fyra vålds/otrygghetscirklarna och pictogrambilderna. Be deltagaren att placera den våldsamma handling på den cirkel som hen tänker att handlingen hör hemma.
Syfte
Övningen syftar till att lära oss mer om våld och otrygghet och att olika typer av våld kan hänga ihop med varandra. Det är även viktigt att lära sig att våld och otrygghet kan se väldigt olika ut. Att lära sig mer kan öka möjligheterna till att vi som individer blir bemötta med respekt och med aktning för vår person och våra rättigheter. Kort sagt – lär vi oss om fler typer av våld och pratar om otrygghet kan vi också öka skyddet för oss själva och de vi bryr oss om.
Förslag till talmanus
Inledning
”Inled med att fråga deltagarna om någon hört talas om begreppet “våld i nära relation”. Gå tillsammans med deltagarna igenom om det kommer tankar och funderingar. Fyll sedan på med definitionerna som finns till övningen. På det här pappret ska vi börja med att skriva “våld/otrygghet” i mitten på pappret. Sedan kommer vi att fylla materialet med tankar och förslag på vad ni deltagare tänker på när vi hör ordet våld, våld i nära relation och otrygghet.”
Varför?
”Den här övningen gör vi för att lära oss mer om våld och otrygghet och att det kan ha med många olika saker att göra. Ett slagsmål är ett exempel på en våldsam handling, men det kan vara så mycket mer. Man kan tänka olika saker om exempelvis ett slagsmål beroende på vilka som slåss med varandra. Det kan också vara bra att förstå att man kan utsätta andra och själv bli utsatt för olika typer av våld och att det kan ske på olika ställen, som exempelvis i hemmet, på skolan, på ett boende, på fritids eller på sociala medier.”
Utförande – steg för steg
- Börja med att ta fram materialet
- Gå igenom definitionerna på våld i nära relation och samtala om dem
- Skriv tillsammans med deltagaren ned vad hen associerar med våld och otrygghet. Vad är det första deltagaren kommer på? Finns olika typer av våld? Vilka i så fall?
- Gå igenom det som framkommit på materialet
Berätta övergripande om några typer av våld och varför det är viktigt med en bredare syn på våld i samhället och i synnerhet i nära relationer. När man pratar om våld och otrygghet, pratar man ofta om att våld och olika typer av övergrepp kan ske i nära relationer – det vill säga att den som utför en våldshandling har någon form av relation till personen den utsätter. Nedan följer förenklade definitioner av de vanligast förekommande våldsformerna (NCK, 2021).
Fysiskt våld
“I en nära relation, det vill säga mellan två personer som känner varandra, kan det fysiska våldet ske exempelvis genom knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök, eller genom användandet av olika vapen”.
Sexuellt våld
“Sexuellt våld kan innebära att någon tar på en på ett sätt som du inte vill. Det kan även handla om att man tvingas röra vid en annan person utan att man vill det samt att man tvingas titta på sexuella videor och/eller bilder, exempelvis porr”.
Psykiskt våld och hot om våld
“Att inte få gå utanför sitt hem, att säga taskiga saker till dig eller om den andra föräldern kan vara exempel på hot och psykiskt våld. Psykiskt våld kan även handla om att ibland vara öm, snäll och mjuk för att hastigt byta tonläge och bli sträng, arg och bestraffande. Det psykiska våldet handlar ofta om att inte veta när exempelvis en nära person ska bli arg – bara ATT det kommer ske”.
Materiellt och ekonomiskt våld
“Våld kan även handla om att någon tar sönder viktiga saker, såsom exempelvis ens mobiltelefon eller bankomatkort eller att du själv tvingas ta sönder eller slänga viktiga saker, exempelvis ett fotografi eller smycke. Ekonomiskt våld kan också handla om att en nära person tar pengar och andra värdefulla, dyra saker, för att en person ska bli mer utsatt och ensam”.
Följdfrågor under övningen
- Om deltagaren har utmaningar i att komma igång, fråga om hen sett något på tv som har med våld och otrygghet att göra, på sociala medier, på stan och fråga i så fall vilken typ av våld som händelsen var ett exempel på.
- Om en deltagare skriver eller nämner “bomber och vapen” exempelvis. Utmana gärna deltagaren genom att fråga vilken typ av våld hen tänker på? Om svaret är “fysiskt våld” – ställ gärna frågor om hen tänker att personer som upplevt bomber kanske drömmer mardrömmar om våld, bomber och vapen och att det därmed kan ha fått psykiska konsekvenser.
- Var någonting svårt att förstå med de olika våldsformerna? Gå igenom igen i så fall!
- Fråga om deltagarna känner sig otrygga i något sammanhang – vill någon dela med sig?
Regler
Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel. Vi utgår från personliga erfarenheter där alla har rätt till sina tankar och berättelser. Det är helt okej att ej kunna svara på allt och det är självklart helt okej att vara säker eller osäker på sin sak. Det är viktigt att vi respekterar varandra och inte ifrågasätter eller skrattar åt varandras val, tankar och funderingar. Har deltagarna egna förslag på regler?
TIPS och TRIX
- Använd din professionella kompass: denna övning kan vara utmanande att genomföra. Känn efter om det är mer framkomligt att prata om otrygghet istället för våld. Det kan även vara bra att stoppa ett samtal som blir alltför personligt inriktat. Styr samtalet i så fall mot att prata om våld på olika arenor. Finns våld inom idrotten? På ishockeyrinken? Är att tacklas hårt på fotbollsplanen våldsamt? Hur är det med boxning? Vad är det för skillnad mellan det våldet och sättet att behandla varandra inom idrotten kontra det våldsamma vi ser på nyheterna eller det våldsamma och obehagliga som ni deltagare beskriver?
- Vårt kroppsspråk som samtalsledare är viktigt och bör signalera att vi är öppna, tillgängliga och fokuserade på vad deltagaren har att berätta.