Otrygghet

Otrygghet

Ett samtal om otrygghet

Detta är en övning på temat otrygghet. Arbetsbladet är uppdelat i två delar. Den första är en sammanfattning, en kortare utvärdering om filmen. Den andra delen arbetar vi mer aktivt med innehållet i filmen. Att kombinera rörligt innehåll med samtal och reflektion kan öka möjligheterna för erfarenhetsutbyte och deltagande.

Svårighetsgrad:

Övningen går att genomföra i större grupper beroende på hur mycket stöd deltagarna behöver. Kortfilmen är framtagen tillsammans med ungdomar med neuropsykiatriska- och intellektuella funktionsvariationer. Beroende på hur självständiga deltagarna är kan antingen arbetsbladet skrivas ut och fyllas i i mindre grupper efter att filmen har visats. Om deltagarna behöver mer stöd kan samtalsledaren gå igenom arbetsbladet tillsammans med gruppen och samla in svar verbalt. Om det finns assistenter kan dessa med fördel användas i mindre bikupor som samtalsledare.

Syfte

Övningen syftar till att samtala om otrygghet på ett inbjudande sätt. Övningsmaterialet till filmerna syftar till att prata om hur man kan hantera en upplevd känsla av otrygghet, framförallt i sociala sammanhang.

Förslag till talmanus

Inledning

“Vi ska börja med att titta på en film som handlar om otrygghet, om hur det kan kännas i kroppen och vad man kan göra för att känna sig mindre otrygg och stressad. Titta noggrant och uppmärksamt eftersom vi ska arbeta med det vi sett efter filmen”.

Varför?

“Den här övningen gör vi för att öva oss på att fundera över vad vi upplever som otryggt. Många känner sig otrygga i vissa sammanhang och det kan vara bra att förstå att man inte är ensam i de känslorna och att det finns tips att få för att känna sig mer trygg. En del tankar som vi får är också just bara tankar, och de kanske inte stämmer överens med verkligheten.

Utförande – steg för steg

  1. Börja med att ta fram materialet. Se till att filmen kan visas på ett för verksamheten tydligt sätt
  2. Skriv ut eller se till att arbetsbladen finns tillgängliga till efter filmvisningen
  3. Titta på filmen
  4. Genomför båda eller någon av delarna från arbetsbladet

Material till denna övning

Filmklipp

Titta i videospelare nedan.

Arbetsblad

Klicka för att ladda ner dokument

Otrygghetshjulet

Detta är en övning som är relativt enkel att genomföra i olika miljöer – om man inte kan snurra hjulet på en skärm behöver man bara en tärning. Be deltagarna att fundera över vad de först kommer att tänka på när de hör ordet “otrygghet”. Gå igenom funderingarna ett varv innan ni fortsätter!

Svårighetsgrad:

Övningen går ut på att varje gruppmedlem ska berätta och fundera kring otrygghet och vad som upplevs otryggt. Turas om att snurra hjulet eller slå tärningen och samtala utifrån vilket alternativ som kommer upp.

Syfte

Övningen syftar till att inleda ett samtal om vår upplevda otrygghet. Att man som barn, ungdom och ung vuxen kan tycka att olika saker är otrygga och att på ett inbjudande sätt öva på att sätta ord på sina känslor kopplade till otrygghet.

Förslag till talmanus

Inledning

“Vi kommer att snurra hjulet (slå tärningen) och beroende på vilket alternativ som visas, kommer vi att prata om otrygghet och rädslor”.

Varför?

“Vi gör detta för att det är ett bra sätt att ytterligare lära känna varandra. Kanske kan det vara så att flera av er har känt varandra en lång tid utan att ha pratat om vad som gör en otrygg och rädd. Det är också ett bra sätt att visa på att man sällan är ensam med sina tankar och funderingar inför något som känns läskigt i livet”.

Utförande – steg för steg

  1. Ta fram materialet
  2. Du som samtalsledare kan börja för att visa vägen
  3. Snurra hjulet (slå tärningen) ett par gånger och bjud in till samtal på det viset
  4. Låt alla deltagare snurra hjulet tre gånger per person
  5. Om gruppen är mindre kan tärningen slås tills alla fått svara på alla frågor

Följdfrågor under övningen

  • Exemplifiera “sociala sammanhang” – såsom skolan, på stan, på ett fritids, på ett särskilt boende, korttidshem, fritidsaktivitet, m.m.
  • Vad gör personen som gör att du känner dig trygg med hen?
  • Vad var det som hände som förändrade situationen? Fick du hjälp?
  • Kom gärna på egna aspekter av otrygghet att svara på!

Om du använder en tärning

1 prick = Nämn något som kan göra dig otrygg i sociala sammanhang
2 pricka r= Finns det någon person du kan prata med om du känner dig rädd och otrygg – vem i så fall? Dela gärna med dig!
3 prickar = Har du tidigare känt dig otrygg? Dela gärna med dig och berätta hur det blev bättre?
4 prickar = Ge tre tips på hur man kan göra någon trygg!
5 prickar = Nämn någon du tror att du gjort otrygg/rädd?
6 prickar = Om du hade kunnat trolla bort något som gör dig otrygg och rädd – vad hade det då varit?

Material till denna övning

Snurra otrygghetshjulet

Klicka för att starta spel

Olivia på skolgården

Detta är en övning som relaterar till otrygghet och psykisk hälsa. Scenarioövningarna är i grunden verkliga, dock omskrivna berättelser och händelser som ungdomar och unga vuxna med olika typer av neuropsykiatriska- och intellektuella funktionsvariationer har delat med sig av.

Svårighetsgrad:

Att sätta ord på vad Olivia verkar tycka är otryggt och hur hennes mående verkar vara, kan även bli en reflektion och träning där deltagarna funderar över hur man själv hade handskats med en liknande situation.

Med utskrivet material

Övningen genomförs med fördel med det utskrivna materialet. Den mörkröda 4:an på otrygghetsskalan symboliserar -4 och därmed maximal otrygghet. Den gröna 4:an symboliserar det motsatta, dvs trygghet och harmoni. Det kan öka delaktigheten för de som genomför övningen. Deltagarna ska även fundera över vilket humör Olivia kan tänkas vara på och hur det utvecklas genom berättelsen.

Utan utskrivet material

Om övningen genomförs utan material – be grupperna som deltar att kategorisera Olivias förmodade mående och upplevda otrygghet från en skala mellan -4 och 4. -4 är som mest otrygg och orolig medan +4 är det motsatta. Alla siffror däremellan, inklusive 0, är tillåtna att använda.

Syfte

Syftet med denna övning är att reflektera kring potentiellt otrygga situationer och att vårt humör och hälsa ofta är sammankopplat med hur trygga eller otrygga vi upplever oss vara. Att prata om otrygghet och psykisk hälsa genom en fiktiv karaktär kan öka chanserna till att deltagarna delar med sig av erfarenheter, att en diskussion startar, samt att ett erfarenhetsutbyte tar vid.

Förslag till talmanus

Inledning

“Idag ska vi göra en övning tillsammans, som går ut på att hjälpa och stötta en påhittad person som heter Olivia. Lyssna noggrant för att höra om ni uppfattar några ledtrådar i berättelsen. Efter att varje scenario, alltså kortare berättelse har lästs upp, ska ni placera ut markören på otrygghetsskalan och emojiskalan. Försök att prata med varandra och gemensamt komma fram till vilket ställe på emoji/smileyskalan och otrygghetsskalan Olivia befinner sig.”

Varför?

”Den här övningen gör vi för att prata om otrygghet och att man kan tycka olika saker är otrygga och läskiga. Om man ibland pratar om otrygghet och vad man tycker är läskigt, så kan vi även få tips och råd från andra hur man kan tänka och hantera vissa situationer.”

Utförande – steg för steg

  1. Ta fram materialet
  2. Gruppvis? Dela in i bikupor beroende på gruppstorlek
  3. Läs igenom de olika scenariokorten lugnt och metodiskt.
  4. Efter att ett scenario lästs upp – be deltagarna att prata och placera ut var på otrygghets-och emojiskalan som de tänker att Olivia befinner sig.
  5. Samla upp tankar efter varje scenario och gå igenom
  6. Gå igenom fördjupningsfrågorna om du bedömer att gruppen kan resonera kring dem!

Följdfrågor under övningen

  • Om deltagarna resonerat om att Olivia verkar otrygg, det vill säga ställer pjäsen på den mörkröda -4:an men samtidigt väljer att placera den andra pjäsen på den gröna, glada emojin, så be deltagarna att motivera sitt val.
  • Grundtanken bör vara att humöret ofta korrelerar med grad av trygghet/otrygghet.
  • När du som samtalsledare går igenom och lyssnar på de olika bikuporna – fråga gärna om någon tyckte annorlunda än hur svaret blev – hur gick pratet helt enkelt?
  • Fråga om något var svårt att förstå – förklara i så fall innehållet.

Material till denna övning

Scenarioblad

Klicka för att ladda ner dokument

Emojikartan

Klicka för att ladda ner dokument

Otrygghetsskalan

Klicka för att ladda ner dokument

Olivia på fotbollsträning

Detta är en övning som relaterar till otrygghet och psykisk hälsa. Scenarioövningarna är i grunden verkliga, dock omskrivna berättelser och händelser som ungdomar och unga vuxna med olika typer av neuropsykiatriska- och intellektuella funktionsvariationer har delat med sig av.

Svårighetsgrad:

Att sätta ord på vad Olivia verkar tycka är otryggt och hur hennes mående verkar vara, kan även bli en reflektion och träning där deltagarna funderar över hur man själv hade handskats med en liknande situation.

Med utskrivet material

Övningen genomförs med fördel med det utskrivna materialet. Den mörkröda 4:an på otrygghetsskalan symboliserar -4 och därmed maximal otrygghet. Den gröna 4:an symboliserar det motsatta, dvs trygghet och harmoni. Det kan öka delaktigheten för de som genomför övningen. Deltagarna ska även fundera över vilket humör Olivia kan tänkas vara på och hur det utvecklas genom berättelsen.

Utan utskrivet material

Om övningen genomförs utan material – be grupperna som deltar att kategorisera Olivias förmodade mående och upplevda otrygghet från en skala mellan -4 och 4. -4 är som mest otrygg och orolig medan +4 är det motsatta. Alla siffror däremellan, inklusive 0, är tillåtna att använda.

Syfte

Syftet med denna övning är att reflektera kring potentiellt otrygga situationer och att vårt humör och hälsa ofta är sammankopplat med hur trygga eller otrygga vi upplever oss vara. Att prata om otrygghet och psykisk hälsa genom en fiktiv karaktär kan öka chanserna till att deltagarna delar med sig av erfarenheter, att en diskussion startar, samt att ett erfarenhetsutbyte tar vid.

Förslag till talmanus

Inledning

“Idag ska vi göra en övning tillsammans, som går ut på att hjälpa och stötta en påhittad person som heter Olivia. Lyssna noggrant för att höra om ni uppfattar några ledtrådar i berättelsen. Efter att varje scenario, alltså kortare berättelse har lästs upp, ska ni placera ut markören på otrygghetsskalan och emojiskalan. Försök att prata med varandra och gemensamt komma fram till vilket ställe på emoji/smileyskalan och otrygghetsskalan Olivia befinner sig.”

Varför?

”Den här övningen gör vi för att prata om otrygghet och att man kan tycka olika saker är otrygga och läskiga. Om man ibland pratar om otrygghet och vad man tycker är läskigt, så kan vi även få tips och råd från andra hur man kan tänka och hantera vissa situationer.”

Utförande – steg för steg

  1. Ta fram materialet
  2. Gruppvis? Dela in i bikupor beroende på gruppstorlek
  3. Läs igenom de olika scenariokorten lugnt och metodiskt.
  4. Efter att ett scenario lästs upp – be deltagarna att prata och placera ut var på otrygghets-och emojiskalan som de tänker att Olivia befinner sig.
  5. Samla upp tankar efter varje scenario och gå igenom
  6. Gå igenom fördjupningsfrågorna om du bedömer att gruppen kan resonera kring dem!

Följdfrågor under övningen

  • Om deltagarna resonerat om att Olivia verkar otrygg, det vill säga ställer pjäsen på den mörkröda -4:an men samtidigt väljer att placera den andra pjäsen på den gröna, glada emojin, så be deltagarna att motivera sitt val.
  • Grundtanken bör vara att humöret ofta korrelerar med grad av trygghet/otrygghet.
  • När du som samtalsledare går igenom och lyssnar på de olika bikuporna – fråga gärna om någon tyckte annorlunda än hur svaret blev – hur gick pratet helt enkelt?
  • Fråga om något var svårt att förstå – förklara i så fall innehållet.

Material till denna övning

Scenarioblad

Klicka för att ladda ner dokument

Emojikartan

Klicka för att ladda ner dokument

Otrygghetsskalan

Klicka för att ladda ner dokument

Finns det olika typer av våld?

Detta är en övning på temat våld i nära relation och otrygghet. Vi lägger alltmer av vår tid på internet och inte minst på våra sociala medier – de ungdomar och unga vuxna vi arbetar med utgör inget undantag. Med det sagt kan det vara viktigt att komplettera den ofta förekommande förståelsen av våld i termer av fysiskt våld, med en diskussion om våld och otrygghet i en vidare bemärkelse.

Svårighetsgrad:

Att lära sig att våld kan ta sig olika uttryck och kan ske exempelvis på internet, i materiell,-sexuell och psykisk form, kan öka chanserna till att ungdomar och unga vuxna i högre utsträckning definierar en handling som våldsam och därmed signalerar om de upplever våld och otrygghet.

Utan bildstöd

Övningen går att genomföra i större grupper beroende på hur mycket stöd deltagarna behöver. Deltagaren skriver tillsammans med dig som samtalsledare vad hen associerar med våld, otrygghet och våld i nära relation.

Med bildstöd

För ökad delaktighet kan bildstöd användas. Ta fram de fyra vålds/otrygghetscirklarna och pictogrambilderna. Be deltagaren att placera den våldsamma handling på den cirkel som hen tänker att handlingen hör hemma.

Syfte

Övningen syftar till att lära oss mer om våld och otrygghet och att olika typer av våld kan hänga ihop med varandra. Det är även viktigt att lära sig att våld och otrygghet kan se väldigt olika ut. Att lära sig mer kan öka möjligheterna till att vi som individer blir bemötta med respekt och med aktning för vår person och våra rättigheter. Kort sagt – lär vi oss om fler typer av våld och pratar om otrygghet kan vi också öka skyddet för oss själva och de vi bryr oss om.

Förslag till talmanus

Inledning

”Inled med att fråga deltagarna om någon hört talas om begreppet “våld i nära relation”. Gå tillsammans med deltagarna igenom om det kommer tankar och funderingar. Fyll sedan på med definitionerna som finns till övningen. På det här pappret ska vi börja med att skriva “våld/otrygghet” i mitten på pappret. Sedan kommer vi att fylla materialet med tankar och förslag på vad ni deltagare tänker på när vi hör ordet våld, våld i nära relation och otrygghet.”

Varför?

”Den här övningen gör vi för att lära oss mer om våld och otrygghet och att det kan ha med många olika saker att göra. Ett slagsmål är ett exempel på en våldsam handling, men det kan vara så mycket mer. Man kan tänka olika saker om exempelvis ett slagsmål beroende på vilka som slåss med varandra. Det kan också vara bra att förstå att man kan utsätta andra och själv bli utsatt för olika typer av våld och att det kan ske på olika ställen, som exempelvis i hemmet, på skolan, på ett boende, på fritids eller på sociala medier.”

Utförande – steg för steg

  1. Börja med att ta fram materialet
  2. Gå igenom definitionerna på våld i nära relation och samtala om dem
  3. Skriv tillsammans med deltagaren ned vad hen associerar med våld och otrygghet. Vad är det första deltagaren kommer på? Finns olika typer av våld? Vilka i så fall?
  4. Gå igenom det som framkommit på materialet

Berätta övergripande om några typer av våld och varför det är viktigt med en bredare syn på våld i samhället och i synnerhet i nära relationer. När man pratar om våld och otrygghet, pratar man ofta om att våld och olika typer av övergrepp kan ske i nära relationer – det vill säga att den som utför en våldshandling har någon form av relation till personen den utsätter. Nedan följer förenklade definitioner av de vanligast förekommande våldsformerna (NCK, 2021).

Fysiskt våld

“I en nära relation, det vill säga mellan två personer som känner varandra, kan det fysiska våldet ske exempelvis genom knuffar, slag, sparkar, stryptag eller kvävningsförsök, eller genom användandet av olika vapen”.

Sexuellt våld

“Sexuellt våld kan innebära att någon tar på en på ett sätt som du inte vill. Det kan även handla om att man tvingas röra vid en annan person utan att man vill det samt att man tvingas titta på sexuella videor och/eller bilder, exempelvis porr”.

Psykiskt våld och hot om våld

“Att inte få gå utanför sitt hem, att säga taskiga saker till dig eller om den andra föräldern kan vara exempel på hot och psykiskt våld. Psykiskt våld kan även handla om att ibland vara öm, snäll och mjuk för att hastigt byta tonläge och bli sträng, arg och bestraffande. Det psykiska våldet handlar ofta om att inte veta när exempelvis en nära person ska bli arg – bara ATT det kommer ske”.

Materiellt och ekonomiskt våld

“Våld kan även handla om att någon tar sönder viktiga saker, såsom exempelvis ens mobiltelefon eller bankomatkort eller att du själv tvingas ta sönder eller slänga viktiga saker, exempelvis ett fotografi eller smycke. Ekonomiskt våld kan också handla om att en nära person tar pengar och andra värdefulla, dyra saker, för att en person ska bli mer utsatt och ensam”.

Följdfrågor under övningen

  • Om deltagaren har utmaningar i att komma igång, fråga om hen sett något på tv som har med våld och otrygghet att göra, på sociala medier, på stan och fråga i så fall vilken typ av våld som händelsen var ett exempel på.
  • Om en deltagare skriver eller nämner “bomber och vapen” exempelvis. Utmana gärna deltagaren genom att fråga vilken typ av våld hen tänker på? Om svaret är “fysiskt våld” – ställ gärna frågor om hen tänker att personer som upplevt bomber kanske drömmer mardrömmar om våld, bomber och vapen och att det därmed kan ha fått psykiska konsekvenser.
  • Var någonting svårt att förstå med de olika våldsformerna? Gå igenom igen i så fall!
  • Fråga om deltagarna känner sig otrygga i något sammanhang – vill någon dela med sig?

Regler

Kom ihåg att det inte finns några rätt eller fel. Vi utgår från personliga erfarenheter där alla har rätt till sina tankar och berättelser. Det är helt okej att ej kunna svara på allt och det är självklart helt okej att vara säker eller osäker på sin sak. Det är viktigt att vi respekterar varandra och inte ifrågasätter eller skrattar åt varandras val, tankar och funderingar. Har deltagarna egna förslag på regler?

TIPS och TRIX

  • Använd din professionella kompass: denna övning kan vara utmanande att genomföra. Känn efter om det är mer framkomligt att prata om otrygghet istället för våld. Det kan även vara bra att stoppa ett samtal som blir alltför personligt inriktat. Styr samtalet i så fall mot att prata om våld på olika arenor. Finns våld inom idrotten? På ishockeyrinken? Är att tacklas hårt på fotbollsplanen våldsamt? Hur är det med boxning? Vad är det för skillnad mellan det våldet och sättet att behandla varandra inom idrotten kontra det våldsamma vi ser på nyheterna eller det våldsamma och obehagliga som ni deltagare beskriver?
  • Vårt kroppsspråk som samtalsledare är viktigt och bör signalera att vi är öppna, tillgängliga och fokuserade på vad deltagaren har att berätta.

Utropstecknet

Lägg gärna tonvikt vid att det absolut inte är något tvång att dela med sig av självupplevda händelser. Det är inte övningens syfte att skrämma deltagarna, utan snarare att ytterligare öka definitionsförmågan för sin egen och andras säkerhet samt för att stärka sina egna rättigheter. Planera tillsammans med deltagare och kollegor hur ni hanterar berättelser som eventuellt föranleder oro.

Material till denna övning

Våldscirklarna

Klicka för att ladda ner dokument

Läroplan grundsärskolan, ÅK 7-9
Samhällsorienterade ämnen
“Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter”

Läroplan grundsärskolan, ÅK 7-9
Vardagsaktiviteter
“Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, jämställdhet och relationer”